Prövning av OER (Open Educational Resources)

Har använt en del tid till att läsa in mig på OER-rörelsen (Open Educational Resources). Som doktorand har jag länge haft möjlighet att på distans komma åt relevanta forskningsrapporter i UB:s elektroniska tidskriftssamlingar. Skulle OER kunna erbjuda den möjligheten i framtiden kan detta leda till att OER kan bli en viktig kunskapskälla för envar som har nödvändig IKT-kompetens och tillgång till dator och bredbandsuppkoppling. Men hur ska kvalitén på all tillströmmande material kunna upprätthållas? Det blir en knäckfråga.

Min testning av OpenAccess.se (OA, http://www.kb.se/OpenAccess/), en webbplats för vetenskaplig publicering, gav för mig ingen träff på dyslexi, dyslexia eller lästräning. Däremot gav Libris (forskningsbibliotekens gemensamma katalog, http://libris.kb.se/) 666 träffar på dyslexi varav 38 var fria online (fritt online är en ny funktion i Libris). På lästräning gav Libris 698 träffar, varav endast 2 var fria online, en var min avhandling som också kan laddas ner gratis från universitetets DIVA-portal. Sammanfattningsvis är det hos Libris och universitetens DIVA-portaler som man idag hittar svenska länkar till vetenskapligt gratis-material och inte hos OA. Bättre utdelning fick jag däremot på både dyslexia och reading fluency hos MIT Open Courseware, http://ocw.mit.edu/OcwWeb/web/home/home/index.htm , nämligen 24 på dyslexia och 75 på reading fluency. Vid en snabbtitt på några av dem fann jag högst relevant aktuell läsforskning.

Prövning av OER (Open Educational Resources)

Har använt en del tid till att läsa in mig på OER-rörelsen (Open Educational Resources). För mig har möjligheten funnits sedan länge att på distans komma åt för mig relevanta forskningsrapporter i UB:s elektroniska tidskriftssamlingar. Skulle OER kunna erbjuda samma möjligheten i framtiden dvs. kringgå krav på universitetstillhörighet och inloggningsuppgifter kan OER utvecklas till en viktig kunskapsbas för envar som har nödvändig IKT-kompetens och tillgång till dator och bredbandsuppkoppling.
Min testning i förra veckan av OpenAccess.se (OA, ), en webbplats för vetenskaplig publicering, gav för mig ingen träff på dyslexi, dyslexia eller lästräning. Däremot gav Libris (forskningsbibliotekens gemensamma katalog, ) 666 träffar på dyslexi varav 38 var fria online (tilläggas kan att fritt online är en ny funktion i Libris). På lästräning gav Libris 698 träffar, varav endast 2 var fria online, en var min avhandling som också kan laddas ner gratis från universitetets DIVA-portal. Sammanfattningsvis är det hos Libris och universitetens DIVA-portaler som man idag hittar svenska länkar till vetenskapligt gratis-material och inte hos OA. Bättre utdelning fick jag däremot på både dyslexia och reading fluency hos MIT Open Courseware

Camtasia

Så har jag försökt mig på Camtasia-verktyget. Med instruktionsfilmer och hjälpfiler kom jag igång med ett arbete/projekt, men det tog tid. Jag gillar att arbeta med verktyget, mycket kanske för det påminner om Windows Movie Maker, som också gav mig mersmak. Prövade också att se hur flash-cardexponeringar gick fram. De flash-cardexponeringar jag arbetar med är snabba exponeringar av stavelser för att skynda på läsflytet. Dessa blev också helt intakta, inga "TV-rullningar".

Däremot fixade jag inte att få över wmv-format-länken med bibehållen synkronisering mellan bild och ljud till Bilda/Ping Pong. Men i lärplattformen Cambro gick det. Förstår inte skillnaden. Försökte med att göra om videoklippet till mov- och rm-format. Då fungerade synkroniseringen bild-ljud också i Bilda, men bildkvalitén blev sämre. Det är väl några inställningar som jag inte fixat rätt i Bilda. Måhända någon annan stött på problemet och kan hjälpa mig? Filmklipp med två inläggs-format finns i kursens övningsaktivitet under Produktionsverktyget.

Adobe Connect

Då har jag prövat på nätmöte med Adobe Connect inom Cambro-kursen vid Umeå universitet. Detta var premiär för mig och jag gruvade mig så smått på morgonen, om jag skulle få tekniken att rulla hemifrån Frösön. Vi var fyra deltagare samt en lärare som såg till att mikrofoner och kameror kom igång ifrån våra olika arbetsplatser. För två saknades kamera och det tyckte jag var ett närvarominus. Däremot fungerade ljudet bra mellan oss alla, ingen rundgång uppstod, eftersom alla hade headset. Redovisning och diskussion av våra hemgruppers arbeten flöt på bra. Spontana frågor ställdes och det blev ett positivt tillfälle till att dela med sig av våra respektive gruppers tidigare genomförda arbeten. Fick verkligen en konkret upplevelse av den synkrona kommunikatinens fördelar i Adobe Connect i jämförelse med e-postens asynkrona där gensvar inte fås på direkten som i den synkrona. Dessutom var det positivt att se att tekniken fungerade så väl. Det hade jag inte väntat mig utifrån tidigare negativa erfarenheter av videokonferenser med kvardröjande ljud och strulande uppkopplingar.

Lärande spel

Efter att ha botaniserat i avsnittet Lärandespel känner jag mig tämligen olustig. Obehagligt finner jag också spelgurun Thomas Arnroths recension i SVT:s Gomorronsändning. Vanligtvis brukar jag byta kanal, då spelgurun invaderar rutan, men imorse bestämde jag mig för att lyssna. Alla inslag handlade om våld, krig och brutalitet. Man blir betänksam då högsta betyg ges till en krigsfilm där elaka ryssar ska bekämpas av amerikanska soldater. Jag har inget emot amerikanska soldater, men garvskratt åt förintelse och förstöring samt prylbelöningsberöm, vänder jag mig emot. Likaså att SVT upplåter sändningstid till dylik våldsreklam med stereotypa rollfigurer. Vad är det egentligen ungdomar lär sig och vilken kvinno- och människosyn förmedlas!! Påståendet att actionfilmer och krigsspel inte påverkar ungas beteende negativt (se t.ex. spelforskaren Jonas Linderoths uttalande i i KK-stiftelsens skriftserie "Unga Nätkulturer") stämmer inte med vad som rapporteras i "New millenniums learners" (se http://www.oecd.org/dataoecd/39/51/40554230.pdf, hämtat februari 2010), där uppges att flera longitudinella studier nu kommit fram till motsatsen samt att dessa filmer förmedlar en negativ syn på kvinnor och minoritetsgrupper.

Även om pedagogiska spel upptar en liten andel av alla dator- och videospel, så finns utvecklande sådana. Jag känner till flera inom läsning. I kursavsnittet gillade jag att lista ut de matematiska klurigheterna, som skulle hjälpa pingvinen Ji-Ji över bron (se http://www.mindresearch.net/video/demo.html)

Podcasting och Lärplattformar

Podcasting är knappast något jag kommer att använda mig av i framtiden. Efter lite mixande blev det till slut en kort presentation med en liten musiksnutt före och efter. Däremot kommer jag att använda Windows Movie Maker mer i framtiden sedan jag hittat en passande överföringskabel mellan min digitalvideokamera och datorn. Nu finns ett nytt filmklipp på Youtube, agiltytävlingar med min schnauzer, http://www.youtube.com/watch?v=GZ_xB9ZdgTA
　
Hittills har jag småtestat två lärplattformar, Bilda och Cambro. Båda är nya för mig och jag känner mig stundals rätt förvirrad över alla möjligheter. Det gäller verkligen att ta en sak i taget. I Bilda har jag bl.a. prövat att lägga in några läsdiagnostiska uppgifter. Testfunktionen kan säkert utvecklas till ett självdiagnostiskt lästest, men jag saknar tidtagningsfunktion. Finns den kanske utan att jag upptäckt den möjligheten? För att se hur automatiserad lästekniken är, behöver man förutom korrekthet också ta reda på lästiderna.

Självfallet är det en ekonomisk fördel att lärosäten kan nyttja Open source plattformar. Men även om källkoderna är gratis och ändringstillåtna medför egen programmodifering, installationer, tekniskt stöd, utbildning etc. stora kostnader, se kapitel 8 "MISCONCEPTION 1: NO COST" i kursmaterialet "Education for a digital world", ss.103 -104. Förutom att utveckling av egna lärplattformar är kostsamma kan lärosätens enskilda lösningar/implementeringar bli isolerande och hindra utbyte och flexibilitet mellan olika lärosätens studenter och lärare. Min förhoppning är därför att det i framtiden kommer att utvecklas en lättillgänglig allmän internationell lärplattform där datoranvändare kan känna igen sig likaväl som i Windowsmiljöer.

Wikis, bokmärken och twitter

Jaha, då kan jag lite hawaiianska, wiki wiki. Uppslagsverket Wikipedia har jag använt mig av tidigare och även förstått dess öppenhet till editering. Historik- och diskussionsdelarna har jag funnit intressanta, speciellt kring begrepp där konsensus inte råder (t.ex. dyslexia). Däremot förstod jag först efter egen prövning wikis fördelar i ett collaborativt kunskapsbyggande i grupper/klasser. I samband med ett närmöte byggde vi i fyra grupper med vardera fyra personer upp bl.a. kunskap kring ämnet "Lärande och IKT". Efter det att varje grupp gjort sitt, samlade vi alla fyra gruppernas bidrag till en gemensam sida. Därefter har jag prövat wikis på distans med samma gruppindelning, men då har det gått betydligt trögare med det collaborativa lärandet. Det kan ha berott på att vi satte deadline för långt fram i tiden. Sett till Wikipedias snabba utbredning, tror jag att Wikis-konceptet i framtiden kommer att bli ett välanvänt instrument inom undervisning och arbetsliv.

Bokmärkestjänsten Delicious trodde jag inte var något för mig, men där taggade jag mig fram till något högst intressant för mig. Mina taggar hittar ni på http://delicious.com/mgjtag . Det lär bli fler framöver. Någon här-och-nu-twittrare blir jag knappast, men vill ni veta vädret i Östersund och vad som hände på Stortorget igår finns det på länken http://twitter.com/MGJTWITT och http://op.se/ostersund/1.1858323-torget-fylldes-av-jublande-manniskor

Bilder och videoklipp

Nu har jag lagt upp två konton till, ett på Flickr och ett på Youtube, samt lagt in bilder och två videofilmer. Bilderna är allmänna med min copyright. Däremot har jag endast låtit ett redigerat filmklipp från egna videoinspelningar varit ”publika”. Det jag gjorde med snabbtagningen i YouTube är för otydliga så dem vill jag göra om med Camtasia. Det gäller en kort demonstration av hur datoriserad läs- och stavningsträning med flash-cardmetoden fungerar. Margareta H. och Stefan K. kan däremot titta på dem för att se att jag vet hur man gör egna videoklipp med snabbtagning.

Länken till min sida på Flickr är: http://www.flickr.com/photos/47968731@N07/
Länk till hämtad bild på Flickr är: http://www.flickr.com/photos/ylvas/528083413/

Länk till roligt, fartfyllt jämtländsk sparkracing klipp finns på: http://www.youtube.com/watch?v=hG0Rq-FiHBQ
Länk till mitt allmänna videoklipp finns på:
http://www.youtube.com/watch?v=I1_azKGDpoE

Så till en fråga: Jag undrar varför det inte gick att föra över direkt från videokameran till datorn? Sladdens kontakt till videokameran har passande ingång och ”USB-minneskontakten” till datorn ser ut som den brukar. Nu fick jag gå via att bränna en CD-skiva på TV:ns inspelningsbox.