fredag 4 juni 2010

Diskussionsforum, ett dåligt utnyttjat verktyg

Nu när jag närmar mig slutet av kursen, börjar reflektionstankar att smyga sig på. Är det något verktyg jag tagit dåligt vara på? Kommer då på att diskussionsforumet har jag utnyttjat sparsamt, ett forum som jag själv har rekommenderat i mitt projektarbete. Tittade ikväll in på avdelningen tekniska problem och där fanns en hel del fina instruktionsfilmer. Då jag kört fast har jag istället tagit upp det i bloggar eller i e-post med någon av lärarna. Svar har jag fått, så problemet har löst sig, men egentligen borde jag lagt fram det i diskussionsforumet, så att fler kunna ta del av problemet och dess lösning. Ikväll såg jag att fler än jag inte kommit in till Bubbls.us via länken i veckobrevet. Nu googlade jag och hittade länken den vägen, se http://bubbl.us/, och kunde i diskussionsforumet tala om hur jag kom fram och kunde starta "brainstorming"-aktiviteten. Det blev en påtaglig fingervisning om att även en IKT-novis som jag kan vara till dela-med-mig-nytta och det känns ju tillfredsställande.

lördag 29 maj 2010

Dyslexi i den högre utbildningen





Under två dagar har jag deltagit i ett symposium kring läsning i Uppsala, "The development of reading and spelling: assessment in context". En av föreläsningarna rapporterade om en pågående undersökning vid Umeå universitet, Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle kring "Dyslexi och lärande i den högre utbildning" (Olofsson, Taube och Ahl). De prelimiära resultaten visade att studenter med dyslexiproblematik (medelålder 27 år) hade signifiknat större problem än kontrollgruppen på Ordkedjor, ett av de test jag har utvecklat en datoriserad version av i mitt projektarbete. Vid intervjuer framkom att de största problemen upplevde de dyslektiska studenterna att de hade med att de läste för långsamt och att det var svårt att hinna med att anteckna. Stavning vållade också bekymmer. Minst problem ansåg de sig ha med internet och datorhanterande. Datorbaserade lexikon kom väl till användning. En intressant jämförelse forskarna gjorde utifrån studiebesök i Storbrittanien var att där informerade man på universiteten om stöd och hjälp till dyslektiker på väl synliga platser medan sådan information och hjälp på svenska universitet lever i en undanskymd tillvaro. Jag hoppas därför på en policy- och attitydförändring i bemötande av dyslektiker inom svensk högskola, då kanske genomströmningen på våra högskolor blir högre.

tisdag 25 maj 2010

Projektarbete inom läs-skriv

Mitt projektarbete blev att undersöka hur IKT-verktyg i två lärplattformar, Cambro och Bilda, skulle kunna komma till användning i en nätbaserad distanskurs i läs- och skriv för vuxna.

Sammanfattningsvis bedömer jag att det finns möjligheter att utveckla en sådan datoriserad kurs i självdiagnostisering och lästräning. Men ett besvärande hinder återstår att lösa! Plattformarna saknar möjlighet till individuell tidtagning och lästider behöver man ha koll på i diagnostisering av läsflyt. Ett dåligt läsflyt drabbar nämligen läsförståelsen. I dagsläget kan endast maxtider ställas in såvida man inte låter testtagarna själva "klocka" sin tid och det anser jag vara en inte acceptabel nödlösning. Efter en titt in i diagnosernas html-koder tror jag detta kan lösas för den som kan lite html-programmering. Utdrag från Sakai-koderna i mina fyra framtagna läsdiagnoser visar t.ex. att duration-variabeln finns med.

Mitt beslut blir tills vidare avvakta med att försöka realisera mitt förslag, men jag kommer att hålla öron och ögon öppna inför vad som händer inom lärplattformar framöver. Jag tror nämligen att behovet och intresset är stort att på egen hand kunna få reda på sin status i lästeknik och att vid behov kunna träna upp denna på tid och plats som passar en själv. Dessutom kan man med lärplattformarnas verktyg skapa gemensamma platser för erfarenhetsutbyte kring läs- och skrivproblem, vilket ligger i fas med web 2.0 intentionerna att samla, dela med sig och samarbeta kring ett ämne/intresseområde över Internet.

fredag 21 maj 2010

Semantisk karta via bubbl_us

Tack för tipset på bubbl_us. Prövade att använda det på en semantisk karta, ett sätt att träna ordförståelse och skiss inför uppsatsskrivning. Metoden finns beskriven i Lära och Lära, ett norskt material utgivet av Stiftelsen Dysleksiforsking i Stavanger (Santa & Engen, 1996). I exemplet börjar man med att lägga upp ett namn/ett ord, i detta exempel den blå rutan med Thomas Edison. Sedan ska eleven själv komma på vilken kategori av personer han tillhör, alltså Uppfinnare, den gröna rutan. Därefter ska eleven ge exempel på vad han uppfunnit, de blå rutorna, och ange egenskaper hos personen, de röda rutorna. Metoden fungerar från lågstadiet och uppåt. Istället för Thomas Edison kan man sätta in ett djur, ett land, en författare, ett statsskick, ett matematiskt begrepp etc. Svårighetsgraden i denna styrda mindmapping beror på vad man sätter i startrutan. Pröva gärna! Jag har har mycket goda erfarenheter av metoden på papper, men nu har jag också en datorvariant att testa.

onsdag 12 maj 2010

Nyutkommen avhandling om datorspel i lärandet

På Skolportens hemsida, avdelning Forskning & Utveckling, finns länk till en nyutkommen avhandling, http://www.skolporten.com/art.aspx?id=CYAAZ. Avhandlingen, Simulated "real" worlds: Actions mediated throug computer gams play in science education, är gjord av Elisabeth M. Nilsson vid Malmö högskola och rapporterar om tre empiriska datorspelsstudier i undervisningen i naturvetenskap med 89 högstadieelever. Eleverna har spelat Agent O, som är ett GPS-baserat augmented reality-spel samt det kommersiella stadssimuleringsspelet SimCity 4. Nilsson kom fram till att datorspel kan stötta lärandet i naturvetenskap men för att de pedagogiskt tänkta målen ska uppnås behövs lärares vägledning och instruktioner. Nilsson hänvisar till att också annan forskning lyft fram att läraren spelar en signifikanta roll i datorspelande undervisning, men att ett flertal studier rapporterat att det sällan sker. Nilsson avslutar det engelska abstraktet med: "They did not relate to occurrences outside the game world, unless they were specifically instructed to do so. Conclusions further indicate that instruction is a crucial factor, to benefit from potentials of computer game play in educational settings".

Detta påvisar att lärarfortbildning i IKT behövs för att datorspel i undervisningen ska bli ett pedagogiskt värdefullt verktyg till kunskapsinhämtande och utveckling av elevers förmåga att reflektera och tolka fakta (egen kommentar).

På Skolportens hemsida finns också en intervju med Elisabeth M. Nilsson, http://www.skolporten.com/art.aspx?id=CYAAt

onsdag 28 april 2010

Lag och rätt på Internet

Jag började med att se på distanskursens två informationsfilmer och det var väl värt sin tid. Uppskattade de humoristiska inläggen som varvades med allvarsinformation från juristproffs, lättlyssnat och informativt. Därefter försökte jag att fördjupa mig något i de olika lagarna via läsning på länken till "Legala handboken" från Nätverksverksuniversitet, http://www.anent.se/legalahandboken/legalahandboken/index.html och genom att se några juridiska videofilmer kring E-lärande från Umeå universitet http://www.viper.upc.umu.se/?p=258. Då blev jag påtagligt varse om hur snårig och svårtolkad den juridiska it-världen kan vara i E-lärandet. Det är inte nog med att flera lagar kan vara svårbegripliga att tillämpa i praktiken utan dessutom framstår ibland lagar som motstridiga. Nu vet jag i alla fall att jag ska länka till upphovsrättsskyddat material och inte lägga ut pdf-filer i distanskurser på nätet. Nytt för mig var också att så snart ett verk är skapat är det också skyddat. Symbolen © eller copyright-signering behövs alltså inte för att upphovsrättens regler ska gälla. Att denna gäller i 70 år efter att upphovsmannen/kvinnan dött visste jag inte, trodde det var 50. Lärarundantaget hade jag inte heller helt klart för mig. Lite it-juridik-klokare hoppas jag att jag blivit, eller?

fredag 9 april 2010

Källkritik och talande webb

Sitter nu åter i fjällstugan med mina IKT-studier på distans. Vid förra tillfället i mitten på februari startade jag mitt bloggande inom IKT-kursen, LC100N, vid KTH och nu är det dags för blogg 11. Fokus är ställt på källkritik, ett kunskapsområde, som det blir allt viktigare att behärska när informationsflödet ökar liksom tillgängligheten. Själv tycker jag mig ha tämligen goda kunskaper och praktisk erfarenhet av att kunna sovra kritiskt i källmaterial. Däremot inser jag till fullo att fältet var man hittar ny kunskap och nya IKT-verktyg är under ständig förändring.


Igår fann jag en förträfflig talande webb-funktion, som gratis kan laddas ner från http://www.funkanu.se/Vi-erbjuder/Webbproduktion/Talande-webb/. Kostnaden är lagt på dem som producerat webb-sidan och inte på konsumenten. Rampen för talfunktion (talsyntes) visas automatiskt upp, om webbsideproducenten har "köpt in sig" på talsyntesprogrammet. Talsyntesen på denna skärmläsare (Alva-rösten) är taltydlig och kopplar uppläst ord till markerat ord. Förutom att detta gör text tillgänglig för lässvaga ger kopplingen röst-ordexponering lästräning (finns forskningsstöd för detta). Dessutom finns intressanta inställningar i talsyntesprogrammet, t.ex. kan mp3 skapas av en sida.

Undervisningsmaterialet "Källkritik från Lunds universitetsbibliotek" har funktionen, se skärmbilden nedan där talsyntesrampen visas längst ner. Detta material rekommenderas också varmt.