fredag 11 november 2016

Låt inte skolbarnen fortsätta vara pjäser i det politiska maktspelet


Äntligen har skolansvariga statsråd erkänt att deras skolpolitik drivit mängder av svenska elever till att ligga bland OECD-ländernas bottenskikt. Dessutom är inte heller den svenska skolan jämlik som förr. Det är verkligen bedrövligt att politiker inte hörsammat larmrapporter och lärares påtalanden förrän PISA-rapporterna fick omvärlden att reagera. Utifrån min egen undersökning i 11 kommuner försökte jag för mer än ett decennium sedan påtala min oro över att svenska tonåringar mellan 1989 och 2003 blivit allt sämre på att läsa. Någon väckarklocka blev det inte för dåvarande utbildningsministern Östros. Inte heller att Nationella utvärderingen från 2003 visade detsamma, nämligen att på ett decennium hade det skett en tredubbling av antalet svaga läsare samt att likvärdigheten försämrats. Utan i likhet med många lokala skolpolitiker mörkade också statsråden de negativa siffrorna. Den egna politiska framtiden prioriterades framför skolbarnens. Utan att gå in på mina fakta (dolda siffror, brev och insändare) vill jag nyansera statsråden Fridolins, Ekströms och Shekrabis debattinlägg i rikspress nu i november där attack och fokus ensidigt riktas mot marknadens vinstuttag. Ska det nu erkända misslyckandet tillrättaläggas måste fler orsaker belysas. Varför inte lyfta fram vad Torsten Husén skrev 1998. Han var den skolexpert som stod bakom den framgångsrika jämlika kunskapsskolan, den skola som Finland nu behållit.
Han skrev: ”Kommunaliseringen av skolan som i hast genomfördes utan föregående utredning eller remissförfarande  -  något helt otänkbart under den erlanderska eran – samtidigt som statsbidraget inte längre knöts till att man levde upp till läroplanens mål, har haft följder man inte förutsåg. Stor variation i resursanvändning”. Han tar också upp hur kommunerna började med en som han skriver ”pervers interndebitering” genom att drastiskt höja lokalkostnaderna på bekostnad av undervisningskostnaderna. Om Göran Perssons sjösättning av en ny gymnasieskola skriver han ”Givetvis kan man inte ha ett system där ett stort antal gymnasieelever lämnar skolan utan betyg”. Detta skrevs alltså för snart två decennier sedan, men ignorerades helt. Måhända nuvarande skolpolitiker skulle ta sig tid att begrunda denna nestors analys av sina snabbreformer. Visserligen talar Anna Ekström varmt om långsiktighet och samförstånd men i P1:s lördagsintervju (2016-11-05) framhåller hon samtidigt Göran Perssons skolpolitik och frontar med rödgrön marknadspolitik. Detta är en påtaglig markör för att statsråd fortsätter att använda skolbarnen som pjäser i det politiska maktspelet.
Ett exempel på att man inte tagit lärdom av tidigare tillkortakommanden är att skjuta över bedömning av lärares individuella lönepåslag till fack och arbetsgivare. Att som vid hastkommunaliseringen inte initiera lärarna ute på fältet utan att göra upp centralt med facken om lönelyft i byte mot kommunalisering var en ojusthet som skapade mycket osämja och dålig arbetsmiljö ute på skolorna. Det blir inte lugnare av om den politiska taktiken återanvänds. Som tidigare kommer med stor sannolikhet mycket energi att behöva läggas på vuxnas konflikter kring ekonomi istället för på elevernas undervisning. För att förhindra inblandning av godtycke, girighet och orättvis bedömning om en lärare ska få ett statligt lönepåslag borde rimligtvis detta beslutas av central skolmyndighet utifrån lärarens CV.
Alltså, ska den svenska negativa trenden hos elevers kunskaper liksom den bristande likvärdigheten mellan skolor brytas är det inte hos dem som tidigare i politiskt maktintresse, inkompetens och kanske högmod sänkte den svenska skolan utan hos dem som lyckats. Kan nämna att Torsten Husén dog sommaren 2009 desillustionerad och bedrövad över hur det svenska skolsystem som han med varsamhet varit med att lotsa fram till att bli både en likvärdig och världsledande kunskapsskola kom att raseras på några årtionden av politiska fältherrar och amasoner (jag talade med honom på våren 2009).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar